Några enkla tips för att din trycksak ska bli riktigt bra:

• Separera bilder till CMYK
• Spara bilder som EPS, TIFF eller JPEG
• Kontrollera upplösningen på bilderna. 300 PPI är brukligt för trycksaksproduktion
• Se till att typsnitten är inkluderade i PDF-filen, eller bifogade om vi måste öppna dokument

4-färgstryck

Det vanligaste sättet att trycka på papper är med 4-färgs-cmyk-blandning – cyan, magenta, gult och svart blandas med ett punktmönster, raster, som tillsammans bildar önskade färger, toner och bilder. Färgspektrat är förhållandevis begränsat och påverkas mycket av det papper eller underlag som färgen trycks på.

Dekorfärg

Färger som är svåra att återge i 4-färgsblandning kan istället tryckas med förblandad dekorfärg. Exempel på dekorfärger kan vara flourocerande kulörer (neonkulörer) eller metalliska färger (exempelvis brons eller guld). Även vanliga färger trycks i dekorfärg för att få högre precision eller slippa rastermönster. Det är vanligt att använda dekorfärger i profiltrycksaker som visitkort, brevpapper och kuvert eller som komplement till 4-färgstryck. Dekorfärger anges vanligen som pms-färger.

PMS-färger

Pantone Matching System (PMS) är en färgskala för matchning av färgblandningar. Varje pms-färg har ett eget nummer, till exempel Guider för pms-färger finns tryckta på obestruket, mattbestruket och högbestruket papper, så kallade pms-kartor.

En folder är enkel- och lättöverskådlig. Grunden är ett lösblad med ett eller flera vik. Perfekt att ha med sig vid t.e.x. mässor och andra tillfällen där någonting behöver sägas kortfattat och som besökaren enkelt kan bara med sig. Men fungerar även bra som inbjudningskort eller meny.

Bild på olika falsningar

A -B – C -D – E – F – G – H – I – J – K – L – M – N – O – P – Q – R – S – T – U – V – W – X – Y – Z – Å – Ä – Ö

A

Arkoffset

Offsettryckteknik där tryckpressen matas med pappersark.

B

Banderoll

1 En tunn remsa av papper som sätts runt en eller flera trycksaker. Kallas även gördel.

2 Större skylt i textil eller pvc.

Bestruket papper

Papper vars yta har behandlats med ett eller flera lager bindemedel och pigment för att få en jämnare yta och goda tryckegenskaper.

Bigning

Vid styva eller tjocka papper gör man en vikmarkering före falsning för att få en snygg vikning.

Bilaga

En, ofta ibladad, trycksak som följer med en annan huvudprodukt.

Bildbehandling

Att skapa, bearbeta, ändra eller retuschera bilder i datorn.

Bildupplösning

Informationstätheten i en digital pixelbaserad bild. Mäts i ppi (pixel per inch).

Blanks

Förtryckta ark av exempelvis brevpapper och visitkort med förtryckt logotyp där man i efterhand kan trycka till ytterligare information.

Blockning

Lösa ark limmas samman till block med ett speciellt lim.

Blåkopia

Gammal form av provtryck för att kontrollera utskjutningen. Idag använder man termen plotter och den är digitalt utskriven.

Blödning (bleeding)

När två färger blöder in i varandra så att de blandas.

Bokbinderi

Innefattar allt som händer med papperet från tryck till färdig trycksak, t ex falsning, plockning, klammerhäftning. Kallas även efterbehandling.

Broschyr

En mindre omfångsrik trycksak som är rygghäftad eller bunden på annat sätt.

Bulk

Volymmått som talar om hur poröst eller kompakt ett papper är. Bulk brukar användas för att beskriva papperets tjocklek i förhållande till vikt. Ett papper med hög bulk är med andra ord ett tjockt papper i förhållande till dess vikt. Trähaltigt papper har en högre bulk jämfört med träfritt papper vid samma ytvikt.

C

CMYK

Kulörsystem som används i fyrfärgstryck och fyrfärgsskrivare.

Coldset

Rulloffsetteknik utan torkugn. Tryckteknik som används till bl.a. dagstidningar.

CTP

Comuter To Plate – dator till plåt. Teknik för att skriva ut plåtar direkt från datorn.

D

Dekal

Klistermärke

Dekorfärg

Tryckfärg i speciella kulörer, t ex PMS-systemet. Används ofta i logotyper.

Digitaltryck

Tryckpress som trycker direkt från datorn utan att man behöver producera tryckplåtar.

Direktreklam

Tryckt reklam som delas ut som post. Kan skickas adresserad eller oadresserad.

DPI

Dots per inch innebär antalet exponeringspunkter per tum och anger utskriftsupplösning hos tryckare.

Dubbelsidigt papper

Båda sidorna på ett papper har samma ytegenskaper.

Dummy

Prov på trycksak för att ge känsla av omfång, format och papper.

Duplex

En bild i gråskala som trycks i två tryckfärger. Oftast trycker man i svart plus en dekorfärg.

E

Effektpapper

Papper som är färgade, strukturerade, skimrande eller transparenta tillhör gruppen effektpapper. Används för att skapa effekt eller för att trycksaken ska förmedla en viss känsla.

Efterbehandling

Innefattar allt som händer med papperet från tryck till färdig trycksak, t ex falsning, plockning, klammerhäftning. Bokbinderi är ett mer traditionellt ord för efterbehandling.

Eftersätts (För- och eftersätts)

Sidor som limmas fast vid omslaget i pärmböcker för att fästa inlagan vid pärmen.

Enkelsidigt papper

Papperets sidor har olika ytegenskaper, exempelvis vykort.

EPS

EPS är ett filformat för digitala bilder och illustrationer. Hanterar både vektor- och pixelgrafik.

Etikett

Liten tryckt papperslapp, oftast med klister på baksidan.

Europaskala/Europastandard

Standard för definition av kulöregenskaper i Europa. Motsvarande amerikansk standard anges SWOP.

Eurosize

Pappersformat, 1185 x 1750 mm (bredd x höjd).

Abribus, JCDecauxs benämning på Eurosize

Adshel, ClearChannels benämning på Eurosize

F

Faktor

Ursprungligen förman på tryckeri eller sätteri. Faktorn var också vanlig på reklambyråer. Idag är betydelsen en person som har goda kunskaper i grafisk teknik och produktion som förmedlar kontakten mellan beställare och tryckeri.

Falsning

När man falsar viker man papperet för att skapa sidor av ett tryckark. De vanligaste varianterna är parallellfalsning, som oftast används när trycksaken inte ska bindas och korsfalsning, som är vanligast när den ska bindas.

Falskt uppslag

När ett uppslag består av sidor som inte ligger bredvid varandra vid tryckning. Förskjutning kan uppkomma när texter och bilder ligger över uppslaget.

Fiberriktning

Beskriver den riktig längs vilken majoriteten av fibrerna i pappret har tillverkats i. De flesta fibrer lägger sig i pappersbanans längdriktning vid tillverkningen och skapar papperets fiberriktning. Papperet är styvare mot fiberriktningen. Fiberriktningen är viktig vid efterbehandling. Vid falsning och bigning ska falsvecket gå längs fiberriktningen för att undvika falssprickor, något som är särskilt viktigt vid bestrukna papper.

Flöda om

När radfallet i ett dokument förändras vid t ex byte av font. Detta kan ske om inte typsnitt bifogas/inkluderas i ett dokument då mottagaren inte har samma typsnitt.

Folder

Falsad trycksak. Läs mer här

Folieprägling

Prägling som är fylld med en folie.

Foliering

En yta av folie läggs på trycksaken, oftast partiellt.

Format

A-formatet anger storleken på papper med bredden först och höjden sedan. B-, C- och E-format anger storleken på kuvert. Här anges höjden först sedan bredden.

För- och eftersätts

Sidor som limmas fast vid omslaget i pärmböcker för att fästa inlagan vid pärmen.

Gemener

Små bokstäver, motsats till versaler (stora bokstäver).

Gloss papper

Både bestrukna och obestrukna papper kan vara gloss. Papperet har pressats samman för att öka glansen och ytjämnheten vilket ger bättre bildåtergivning men kan ge störande glans i textytor. Papperets tjocklek, styvhet och opacitet försämras. Kallas även glättat eller kalandrerat.

Glättat papper

Både bestrukna och obestrukna papper kan vara gloss. Papperet har pressats samman för att öka glansen och ytjämnheten vilket ger bättre bildåtergivning men kan ge störande glans i textytor. Papperets tjocklek, styvhet och opacitet försämras. Kallas även gloss eller kalandrerat.

Grad

Teckenstorleken på en bokstav, anges i punkter.

Gramvikt

Papperets vikt i gram per kvm. En kvm är detsamma som A0. Av A0 får man ut 16 A4-ark.

Gördel

En gördel av papper sätts runt en eller flera trycksaker. Kallas även banderoll.

Heatset

Rulloffsetteknik där man använder torkugn innan efterbehandling.

Homogenkartong

Uppbyggd av olika skikt med samma typ av massa.

Horunge

Grafisk term för en ensam, ofullständig textrad eller ensamt ord, i början eller slutet av ett stycke, som hamnat på annan sida eller i annan spalt än resten av stycket.

Huspapper

Det papper som tryckeriet vanligtvis har på lager.

Hålning

För att kunna sätta in trycksaken i pärmar. Triohålning kallas den hålning som passar i svenska pärmar.

Högbestruket papper

Bestruket papper med stor mängd bestrykning, ofta bestruket 2 ggr/sida. (se bestruket)

Högupplöst bild

Bild med tillräckligt hög upplösning för trycket. Varierar beroende på tryckteknik.

I

Ibladning

När man placerar en trycksak inuti en annan, t ex annonsbilaga i en dagstidning.

ICC

International Color Consortium är en grupp mjuk- och hårdvarutillverkare i den grafiska branschen som arbetar med att hitta en gemensam standard för färghantering.

ICC-profil

En standard för att beskriva kulöregenskaper hos skannrar, bildskärmar, skrivare, provtryck och tryck.

Inhängning

När man sätter samman inlagan med omslaget på en pärmbok genom att limma fast för- och eftersätts mot pärmen.

Intag

Samlingsbegrepp för inställningar och förberedelser som måste göras i tryckpressen innan man får ett godkänt tryckark.

Interpolation

Teknik för att räkna om informationen i en digital bild för att förändra upplösningen.

J

JDF

Job Definition Format är en standard för utbyte av information mellan olika grafiska produktionssystem. I jdf-informationen finns bland annat anvisningar om hur trycksaken ska falsas och skäras så att detta görs automatiskt.

JMF

Job Messaging Format ingår i JDF-standarden och är en standard för att skicka statusinformation mellan olika system i produktionskedjan.

JPEG

JPEG är en förstörande komprimeringsmetod för bilder. Fungerar också som ett eget bildformat.

K

Kalandrerat papper

Både bestrukna och obestrukna papper kan vara gloss. Papperet har pressats samman för att öka glansen och ytjämnheten vilket ger bättre bildåtergivning men kan ge störande glans i textytor. Papperets tjocklek, styvhet och opacitet försämras. Kallas även glättat eller gloss.

Kartong

Ytvikt över 170 g brukar definieras som kartong. (se även finkartong och grafisk kartong)

Kerning

När man minskar eller ökar avståndet mellan två bokstäver.

Klammerhäftning

Se rygghäftning.

Kliché

Form som används vid prägling.

Knipning

Minskning av teckenmellanrum.

Kolofon

Mer utförlig information än tryckorten. Placeras oftast längst fram eller bak i en bok. Kolofon kan ange formgivare, fotografer, typsnitt, papper etc.

Komprimering

Komprimering sker ofta innan man transporterar filer via Internet. Filen kodas om så att den kräver mindre minne (blir mindre) och därmed går fortare att skicka. Risken för att en fil skadas vid transport minskar när den komprimerats.

Konsttryck

Konsttryckspapper är ett papper som har en mycket stor mängd bestrykning och mycket fina pigment. Mycket bra bildtryckspapper. Se bestruket papper

Kontrast

Stor skillnad mellan tonerna i de ljusa och mörka partierna i en bild innebär att den har hög kontrast.

Korrektur

Korrekturläsning innebär att man kontrolläser en godkänd text för att korrigera stavfel, avstavningar etc.

L

Lackering

Både funktion eller estetik kan vara anledningen till lackering. Man påför lack för att få en viss effekt, t ex smuts- och nötningsskydd, skrivbarhet, matt, blank eller en mönstrad yta. (se även laminering)

Laminering

Precis som vid lackering kan anledningen till laminering både vara funktion eller estetik. Man lägger en plastfilm för att få en viss effekt, t ex få smuts- och nötningsskydd, skrivbarhet, matt, blank eller en mönstrad yta. Bäst resultat blir det på bestrukna papper då laminering kräver en mycket jämn yta. Laminering är tåligare för fingeravtryck än lackering.

Layout

Term som beskriver grafisk utformning.

Limbindning

När trycksaken blir för tjock för klammerhäftning använder man limbindning. Vid limbindning blir hållbarheten högre ju tjockare och luftigare papperet är, det vill säga ju högre bulk det har. Kallas även limhäftning.

Limhäftning

När trycksaken blir för tjock för klammerhäftning använder man limhäftning. Vid limhäftning blir hållbarheten högre ju tjockare och luftigare papperet är, det vill säga ju högre bulk det har. Kallas även limbindning.

Lumphaltigt papper

Papper med minst 25 procent bomullsfiber får kallas lumphaltigt. Detta papper har hög slitstyrka och mycket tygkänsla.

Lättbestruket

Papper med liten mängd bestrykning. (se bestruket)

M

Marginal

Otryckt yta runt om satsyta.

Matt

Både bestrukna och obestrukna papper kan vara matta. Mattbestrukna papper har en jämnare yta och kombinerar bra läsbarhet med bra bildtryckskvalitet.

Mediumbestruket

Papperskvalitet som ligger mellan lättbestruket och högbestruket vad gäller bestrykningsmängd. (se bestruket)

N

NCS

Svenskt kulörsystem som används mest inom textil- och måleribranschen.

O

Obestruket

Papperet har inte något bestrykningsskikt på ytan. Om man valt en obestruken kvalitet bör man vid effekter som lackering, laminering, foliering och liknande efterbehandling kontrollera att papperet passar för efterbehandling.

Oblatering

En klisterlapp, ett oblat, försluter en trycksak.

Offsettryck

Tryckteknik där tryckformen sätter av tryckfärgen på en gummicylinder som sedan överför den på papperet.

Omfång

Antal sidor i en trycksak.

Omkast

Utskjutning för dubbelsidigt tryck där tryckarken vänds, efter att ha tryckts på ena sidan, för att tryckas med samma plåt på andra sidan.

Opacitet

Opacitet anger papperets ogenomskinlighet. Ju mer genomskinligt ett papper är desto lägre opacitet har papperet. Tryck påverkar papperets opacitet negativt då oljan i färgen sugs upp av papperet.

P

Pagina

Sidnumrering.

Papper

Ytvikt under 170 g brukar definieras som papper.

Partiell

Foliering, lackering och laminering kan göras partiell vilket innebär att man bara påför effekten på delar av ytan.

PDF

Standardformat när man levererar grafiska original.

Perforering

En stansad linje som gör det lättare att riva av och dela en sida.

Personifierat tryck

När man kan ändra text eller bild mellan varje tryckark. Kallas även variabeldata.

Pixel

Minsta visuella beståndsdelen i en bild. Antalet pixlar per tum anger en bilds upplösning (ppi).

Pixelbild

Pixeluppbyggd bild. Bör förstoras mer än 20% då man gör avkall på kvaliteten.

Platthäftning

Plana ark häftas samman i övre vänstra hörnet eller två klamrar längs ryggen.

PMS

Färgsystem som beskriver kulörer. Används som dekorfärger.

PostScript

Sidbeskrivningsspråk som är standard för grafiska utskrifter.

PPI

Antalet pixlar per tum, pixel per inch. Beskriver upplösningen på bilder, bildskärmar och scannrar.

Prima

Den sida på tryckarket som trycks först.

Processfärger

Färger man tycker med, oftast Cyan, Magenta, Yellow och BlacK.

Prägling

Det finns tre typer av prägling. Positiv prägling låter motivet gå upp ur papperet, negativ prägling (blindprägling) försänker motivet i materialet och den skulpterade präglingen är i flera nivåer.

Punkt

Minsta enheten inom typografi, 0.376 mm.

R

Radbrytning

När man avslutar en rad och börjar nästa.

Returhaltigt papper

Returfibrer ger papperet hög opacitet och bulk.

Retusch

Bearbetning av en fotografisk bild.

RGB

Kulörsystem som används i t ex bildskärmar och digitalkameror.

Ritsning

Ritsning innebär att man skär längs vikningen för att undvika sprickor. Detta bör göras på ytvikter över 600 g. Man kan också välja att dubbelbiga. (se bigning)

Rulloffset

Tryckteknik där maskinen matas med papper på rulle.

Ryggbredd

Tjockleken på inlagan i en bok.

Rygghäftning

Falsade ark sammansatta med klamrar i ryggen. Kallas även sadelhäftning.

S

Sadelhäftning

Falsade ark sammansatta med klamrar i ryggen. Kallas även rygghäftning.

Satsyta

Ytan innanför marginalerna.

Screentryck

Tryckteknik där en finmaskig väv som är uppspänd på ram släpper igenom tryckfärg som fördelas med rakel (skrapa). Screentryck används på hårda material och stora ytor men ersätts i allt större utsträckning av digitaltryck i storformat.

Sekunda

Den sida på tryckarket som trycks sist.

Seriffer

Små klackar på bokstäverna som finns på antikva typsnitt, t ex Times.

Sidbrytning

När man avslutar en sida och börjar på nästa.

Silk

Silkbestrukna papper har en jämnare yta än mattbestrukna och ger också en annan känsla. Kombinerar bra läsbarhet med mycket bra bildkvalitet.

Skärmärken

Märken som anger var tryckarket ska skäras.

Slutkorrektur

Det absolut sista korrekturet innan man börjar trycka.

Spiralbindning

Lösa ark sätts samman med en spiral. Kallas även wire-o-bindning.

Spärrning

Mellanrummet mellan bokstäverna ökas.

Stansning

Frångår man rektangulär eller kvadratisk form måste man stansa. Rundade hörn, fönster och flikar är exempel på stansning.

Storformat

Begrepp som används för större skyltar inom olika användningsområde – både inomhus och utomhus.

T

Tecken

Bokstav, siffra eller symbol.

Teckenkonturer (textkontur)

Teckensnitt i en layout kan omvandlas till teckenkonturer vilket innebär att de blir objektgrafik och teckensnittet behöver inte bifogas. Konverteringen innebär att texten inte är redigerbar.

Teckensnitt

Utseende på bokstäver. Kallas även typsnitt.

Textilhäftning

Inbundna böcker trådhäftas vilket innebär att de falsade arken sys ihop. Omslag limmas runt inlagan. Kallas även trådhäftning.

TIFF

Vanligt filformat för digitala bilder.

Tilltryckning

Tryck av ytterligare exemplar av tidigare trycksak utan större ändringar.

Titelsida

Innehåller bokens titel, författarens namn och förlaget. Placeras oftast på sidan 3 i inlagan.

Toning

Övergång mellan ett antal kulörer.

Tonplatta

Jämn kulörton över en yta.

Triohålning

Standardhålning som används för svenska pärmar. Ej internationell standard.

Truetype

En filtyp för fonter som inte är baserade på PostScript. I vissa fall kan det vara problem att trycka Truetype då typsnittet inte är komplett eller korrekt skapat.

Tryckort

Ska enligt lag finnas på trycksaker och innehålla tryckeriets namn, hemort och tryckår.

Trådhäftning

Inbundna böcker trådhäftas vilket innebär att de falsade arken sys ihop. Omslag limmas runt inlagan. Kallas oftare textilhäftning.

Träfritt papper

Papper som består av mindre än 10 procent mekanisk massa och mer än 90 procent kemisk massa kallas träfritt. Träfritt papper har hög vithet, bra styrkeegenskaper och hög livslängd.

Trähaltigt papper

Papper som består av mer än 10 procent mekanisk massa och mindre än 90 procent kemisk massa kallas trähaltigt. Trähaltigt papper har kortare livslängd, sämre styrka och vithet men i gengäld högre opacitet och bulk. Det är också oftast billigare än träfritt papper.

U

Upplaga

Antal exemplar som produceras.

Upplösning

Beskriver informationstätheten i en digitalbild.

Utfall

Bilder, tonplattor, linjer och andra objekt som ska ligga ända ut i sidans kant måste ha utfall, det vill säga läggas utanför sidans format för att man inte ska riskera att få en synlig kant av papperet när tryckarket renskärs.

Utskjutning

Sidorna i en trycksak placeras enligt ett speciellt schema för att passa tryckark och efterbehandling.

Utskriftsupplösning

Mäts i dpi, dots per inch. Upplösning hos en viss utskriftsenhet.

V

Variabeldata

När man kan ändra text eller bild mellan varje tryckark. Kallas även personifierat tryck.

Vektorbild

Istället för pixel- eller rasteruppbyggda bilder och illustrationer kan man skapa illustrationer som består av matematiska angivelser för streck och kurvor. Eftersom det är siffror och tal i bakgrunden är det lätt att förstora och förminska illustrationerna hur mycket som helst utan några kvalitetsförluster. Används ofta i logotyper och skapas vanligen i t ex Adobe Illustrator.

Vektorgrafik

Istället för pixel- eller rasteruppbyggda bilder och illustrationer kan man skapa illustrationer som består av matematiska angivelser för streck och kurvor. Eftersom det är siffror och tal i bakgrunden är det lätt att förstora och förminska illustrationerna hur mycket som helst utan några kvalitetsförluster. Används ofta i logotyper och skapas vanligen i t ex Adobe Illustrator.

Versaler

Stora bokstäver – motsats till gemener (små bokstäver).

Versalgement

När ett ord har versal begynnelsebokstav och resten i gemena bokstäver.

W

Wire-o-bindning

Lösa ark sätts samman med en spiral. Kallas även spiralbindning.

V

Vithet

Papper kan vara olika vita. Detta beror på att papper både bleks och innehåller nyanseringsfärg och pigment för att få den önskade vitheten.

Y

Ytbehandling

Gemensam term för olika efterbehandlingstekniker så som lackering, laminering, prägling och foliering.

Ytvikt

Papperets vikt i gram per kvm. En kvm är detsamma som A0. Av A0 får man ut 16 A4-ark.

Z

Zip

Filkomprimering.

Å

Åldersbeständigt

Papper med kemisk massa (träfritt papper) har bättre åldringsegenskaper och är nästintill oförändrat under lång tid medan mekanisk massa (trähaltigt papper) gulnar relativt snabbt.

Ä

Äkta uppslag

När ett uppslag består av sidor som ligger bredvid varandra vid tryckning.

Ö

Ögleklammer

En häftklammer med ögla för att en flersidig trycksak ska sättas in i en pärm och samtidigt vara enkel att bläddra i.

Överupplaga

Det antal färdiga trycksaker som levereras utöver avtalad upplaga.

A-serien är det vanligaste formatet inom tryckindustrin. Papper A0 är en kvadratmeter och har en pappersstorlek på (841×1189 mm). Viker du A0 papperet på mitten har du pappersformatet A1 därefter kommer A2 papper som är ett halvt A1 osv. Ett A4 papper är alltså ett A0 papper vikt 4 gånger.

Papprets gramvikt anges för A0 formatet. Ett 100g papper i A4 väger 6,25g eftersom man får ut 16 A4 på ett A0 (100g delat med 16 är 6,25g).

 

A0 841 x 1189 mm
A1 594 x 841 mm
A2 420 x 594 mm
A3 297 x 420 mm
A4 210 x 297 mm
A5 148 x 210 mm
A6 105 x 148 mm
A7 74 x 105 mm

Norden, Australien, Nya Zeeland	90 × 55 m
Kanada, Nederländerna, USA	89 × 51 mm
Japan	91 × 55 mm
Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien	85 × 55 mm
Ungern, Tjeckien	90 × 50 mm
Kina	90 × 54 mm

De vanligaste kuvertstorlekarna är:

C4 229 x 324 mm
C5 162 x 229 mm

Andra storlekar är:

C3 324 x 458 mm
C6 114 x 162 mm
C7 81 x 114 mm
E65 110 x 220 mm