

Trycksakhjälpen
Här har vi samlat de vanligaste frågorna och sammanställt en ordlista över
de ord du kan komma i kontakt med i samband med grafisk produktion.
Har du funderingar, eller behöver hjälp, kring designa eller skapa ett
tryckoriginal, hjälper vi dig gärna med det.
Slå oss en signal så berättar vi mer.
Några enkla tips för att din trycksak ska bli riktigt bra:
- Separera bilder till CMYK
- Spara bilder som EPS, TIFF eller JPEG
- Kontrollera upplösningen på bilderna. 300 PPI är brukligt för trycksaksproduktion
- Se till att typsnitten är inkluderade i PDF-filen, eller bifogade om vi måste öppna dokument
4-färgstryck
Det vanligaste sättet att trycka på papper är med 4-färgs-cmyk-blandning – cyan, magenta, gult och svart blandas med ett punktmönster, raster, som tillsammans bildar önskade färger, toner och bilder. Färgspektrat är förhållandevis begränsat och påverkas mycket av det papper eller underlag som färgen trycks på.
Dekorfärg
Färger som är svåra att återge i 4-färgsblandning kan istället tryckas med förblandad dekorfärg. Exempel på dekorfärger kan vara flourocerande kulörer (neonkulörer) eller metalliska färger (exempelvis brons eller guld). Även vanliga färger trycks i dekorfärg för att få högre precision eller slippa rastermönster. Det är vanligt att använda dekorfärger i profiltrycksaker som visitkort, brevpapper och kuvert eller som komplement till 4-färgstryck. Dekorfärger anges vanligen som pms-färger.
PMS-färger
Pantone Matching System (PMS) är en färgskala för matchning av färgblandningar. Varje pms-färg har ett eget nummer, till exempel Guider för pms-färger finns tryckta på obestruket, mattbestruket och högbestruket papper, så kallade pms-kartor.
En folder är enkel- och lättöverskådlig. Grunden är ett lösblad med ett eller flera vik. Perfekt att ha med sig vid t.e.x. mässor och andra tillfällen där någonting behöver sägas kortfattat och som besökaren enkelt kan bara med sig. Men fungerar även bra som inbjudningskort eller meny.
Bild på olika falsningar
A -B – C -D – E – F – G – H – I – J – K – L – M – N – O – P – Q – R – S – T – U – V – W – X – Y – Z – Å – Ä – Ö
A
Arkoffset
Offsettryckteknik där tryckpressen matas med pappersark.
B
Banderoll
1 En tunn remsa av papper som sätts runt en eller flera trycksaker. Kallas även gördel.
2 Större skylt i textil eller pvc.
Bestruket papper
Papper vars yta har behandlats med ett eller flera lager bindemedel och pigment för att få en jämnare yta och goda tryckegenskaper.
Bigning
Vid styva eller tjocka papper gör man en vikmarkering före falsning för att få en snygg vikning.
Bilaga
En, ofta ibladad, trycksak som följer med en annan huvudprodukt.
Bildbehandling
Att skapa, bearbeta, ändra eller retuschera bilder i datorn.
Bildupplösning
Informationstätheten i en digital pixelbaserad bild. Mäts i ppi (pixel per inch).
Blanks
Förtryckta ark av exempelvis brevpapper och visitkort med förtryckt logotyp där man i efterhand kan trycka till ytterligare information.
Blockning
Lösa ark limmas samman till block med ett speciellt lim.
Blåkopia
Gammal form av provtryck för att kontrollera utskjutningen. Idag använder man termen plotter och den är digitalt utskriven.
Blödning (bleeding)
När två färger blöder in i varandra så att de blandas.
Bokbinderi
Innefattar allt som händer med papperet från tryck till färdig trycksak, t ex falsning, plockning, klammerhäftning. Kallas även efterbehandling.
Broschyr
En mindre omfångsrik trycksak som är rygghäftad eller bunden på annat sätt.
Bulk
Volymmått som talar om hur poröst eller kompakt ett papper är. Bulk brukar användas för att beskriva papperets tjocklek i förhållande till vikt. Ett papper med hög bulk är med andra ord ett tjockt papper i förhållande till dess vikt. Trähaltigt papper har en högre bulk jämfört med träfritt papper vid samma ytvikt.
C
CMYK
Kulörsystem som används i fyrfärgstryck och fyrfärgsskrivare.
Coldset
Rulloffsetteknik utan torkugn. Tryckteknik som används till bl.a. dagstidningar.
CTP
Comuter To Plate – dator till plåt. Teknik för att skriva ut plåtar direkt från datorn.
D
Dekal
Klistermärke
Dekorfärg
Tryckfärg i speciella kulörer, t ex PMS-systemet. Används ofta i logotyper.
Digitaltryck
Tryckpress som trycker direkt från datorn utan att man behöver producera tryckplåtar.
Direktreklam
Tryckt reklam som delas ut som post. Kan skickas adresserad eller oadresserad.
DPI
Dots per inch innebär antalet exponeringspunkter per tum och anger utskriftsupplösning hos tryckare.
Dubbelsidigt papper
Båda sidorna på ett papper har samma ytegenskaper.
Dummy
Prov på trycksak för att ge känsla av omfång, format och papper.
Duplex
En bild i gråskala som trycks i två tryckfärger. Oftast trycker man i svart plus en dekorfärg.
E
Effektpapper
Papper som är färgade, strukturerade, skimrande eller transparenta tillhör gruppen effektpapper. Används för att skapa effekt eller för att trycksaken ska förmedla en viss känsla.
Efterbehandling
Innefattar allt som händer med papperet från tryck till färdig trycksak, t ex falsning, plockning, klammerhäftning. Bokbinderi är ett mer traditionellt ord för efterbehandling.
Eftersätts (För- och eftersätts)
Sidor som limmas fast vid omslaget i pärmböcker för att fästa inlagan vid pärmen.
Enkelsidigt papper
Papperets sidor har olika ytegenskaper, exempelvis vykort.
EPS
EPS är ett filformat för digitala bilder och illustrationer. Hanterar både vektor- och pixelgrafik.
Etikett
Liten tryckt papperslapp, oftast med klister på baksidan.
Europaskala/Europastandard
Standard för definition av kulöregenskaper i Europa. Motsvarande amerikansk standard anges SWOP.
Eurosize
Pappersformat, 1185 x 1750 mm (bredd x höjd).
Abribus, JCDecauxs benämning på Eurosize
Adshel, ClearChannels benämning på Eurosize
F
Faktor
Ursprungligen förman på tryckeri eller sätteri. Faktorn var också vanlig på reklambyråer. Idag är betydelsen en person som har goda kunskaper i grafisk teknik och produktion som förmedlar kontakten mellan beställare och tryckeri.
Falsning
När man falsar viker man papperet för att skapa sidor av ett tryckark. De vanligaste varianterna är parallellfalsning, som oftast används när trycksaken inte ska bindas och korsfalsning, som är vanligast när den ska bindas.
Falskt uppslag
När ett uppslag består av sidor som inte ligger bredvid varandra vid tryckning. Förskjutning kan uppkomma när texter och bilder ligger över uppslaget.
Fiberriktning
Beskriver den riktig längs vilken majoriteten av fibrerna i pappret har tillverkats i. De flesta fibrer lägger sig i pappersbanans längdriktning vid tillverkningen och skapar papperets fiberriktning. Papperet är styvare mot fiberriktningen. Fiberriktningen är viktig vid efterbehandling. Vid falsning och bigning ska falsvecket gå längs fiberriktningen för att undvika falssprickor, något som är särskilt viktigt vid bestrukna papper.
Flöda om
När radfallet i ett dokument förändras vid t ex byte av font. Detta kan ske om inte typsnitt bifogas/inkluderas i ett dokument då mottagaren inte har samma typsnitt.
Folder
Falsad trycksak. Läs mer här
Folieprägling
Prägling som är fylld med en folie.
Foliering
En yta av folie läggs på trycksaken, oftast partiellt.
Format
A-formatet anger storleken på papper med bredden först och höjden sedan. B-, C- och E-format anger storleken på kuvert. Här anges höjden först sedan bredden.
För- och eftersätts
Sidor som limmas fast vid omslaget i pärmböcker för att fästa inlagan vid pärmen.
Gemener
Små bokstäver, motsats till versaler (stora bokstäver).
Gloss papper
Både bestrukna och obestrukna papper kan vara gloss. Papperet har pressats samman för att öka glansen och ytjämnheten vilket ger bättre bildåtergivning men kan ge störande glans i textytor. Papperets tjocklek, styvhet och opacitet försämras. Kallas även glättat eller kalandrerat.
Glättat papper
Både bestrukna och obestrukna papper kan vara gloss. Papperet har pressats samman för att öka glansen och ytjämnheten vilket ger bättre bildåtergivning men kan ge störande glans i textytor. Papperets tjocklek, styvhet och opacitet försämras. Kallas även gloss eller kalandrerat.
Grad
Teckenstorleken på en bokstav, anges i punkter.
Gramvikt
Papperets vikt i gram per kvm. En kvm är detsamma som A0. Av A0 får man ut 16 A4-ark.
Gördel
En gördel av papper sätts runt en eller flera trycksaker. Kallas även banderoll.
Heatset
Rulloffsetteknik där man använder torkugn innan efterbehandling.
Homogenkartong
Uppbyggd av olika skikt med samma typ av massa.
Horunge
Grafisk term för en ensam, ofullständig textrad eller ensamt ord, i början eller slutet av ett stycke, som hamnat på annan sida eller i annan spalt än resten av stycket.
Huspapper
Det papper som tryckeriet vanligtvis har på lager.
Hålning
För att kunna sätta in trycksaken i pärmar. Triohålning kallas den hålning som passar i svenska pärmar.
Högbestruket papper
Bestruket papper med stor mängd bestrykning, ofta bestruket 2 ggr/sida. (se bestruket)
Högupplöst bild
Bild med tillräckligt hög upplösning för trycket. Varierar beroende på tryckteknik.
I
Ibladning
När man placerar en trycksak inuti en annan, t ex annonsbilaga i en dagstidning.
ICC
International Color Consortium är en grupp mjuk- och hårdvarutillverkare i den grafiska branschen som arbetar med att hitta en gemensam standard för färghantering.
ICC-profil
En standard för att beskriva kulöregenskaper hos skannrar, bildskärmar, skrivare, provtryck och tryck.
Inhängning
När man sätter samman inlagan med omslaget på en pärmbok genom att limma fast för- och eftersätts mot pärmen.
Intag
Samlingsbegrepp för inställningar och förberedelser som måste göras i tryckpressen innan man får ett godkänt tryckark.
Interpolation
Teknik för att räkna om informationen i en digital bild för att förändra upplösningen.
J
JDF
Job Definition Format är en standard för utbyte av information mellan olika grafiska produktionssystem. I jdf-informationen finns bland annat anvisningar om hur trycksaken ska falsas och skäras så att detta görs automatiskt.
JMF
Job Messaging Format ingår i JDF-standarden och är en standard för att skicka statusinformation mellan olika system i produktionskedjan.
JPEG
JPEG är en förstörande komprimeringsmetod för bilder. Fungerar också som ett eget bildformat.
K
Kalandrerat papper
Både bestrukna och obestrukna papper kan vara gloss. Papperet har pressats samman för att öka glansen och ytjämnheten vilket ger bättre bildåtergivning men kan ge störande glans i textytor. Papperets tjocklek, styvhet och opacitet försämras. Kallas även glättat eller gloss.
Kartong
Ytvikt över 170 g brukar definieras som kartong. (se även finkartong och grafisk kartong)
Kerning
När man minskar eller ökar avståndet mellan två bokstäver.
Klammerhäftning
Se rygghäftning.
Kliché
Form som används vid prägling.
Knipning
Minskning av teckenmellanrum.
Kolofon
Mer utförlig information än tryckorten. Placeras oftast längst fram eller bak i en bok. Kolofon kan ange formgivare, fotografer, typsnitt, papper etc.
Komprimering
Komprimering sker ofta innan man transporterar filer via Internet. Filen kodas om så att den kräver mindre minne (blir mindre) och därmed går fortare att skicka. Risken för att en fil skadas vid transport minskar när den komprimerats.
Konsttryck
Konsttryckspapper är ett papper som har en mycket stor mängd bestrykning och mycket fina pigment. Mycket bra bildtryckspapper. Se bestruket papper
Kontrast
Stor skillnad mellan tonerna i de ljusa och mörka partierna i en bild innebär att den har hög kontrast.
Korrektur
Korrekturläsning innebär att man kontrolläser en godkänd text för att korrigera stavfel, avstavningar etc.
L
Lackering
Både funktion eller estetik kan vara anledningen till lackering. Man påför lack för att få en viss effekt, t ex smuts- och nötningsskydd, skrivbarhet, matt, blank eller en mönstrad yta. (se även laminering)
Laminering
Precis som vid lackering kan anledningen till laminering både vara funktion eller estetik. Man lägger en plastfilm för att få en viss effekt, t ex få smuts- och nötningsskydd, skrivbarhet, matt, blank eller en mönstrad yta. Bäst resultat blir det på bestrukna papper då laminering kräver en mycket jämn yta. Laminering är tåligare för fingeravtryck än lackering.
Layout
Term som beskriver grafisk utformning.
Limbindning
När trycksaken blir för tjock för klammerhäftning använder man limbindning. Vid limbindning blir hållbarheten högre ju tjockare och luftigare papperet är, det vill säga ju högre bulk det har. Kallas även limhäftning.
Limhäftning
När trycksaken blir för tjock för klammerhäftning använder man limhäftning. Vid limhäftning blir hållbarheten högre ju tjockare och luftigare papperet är, det vill säga ju högre bulk det har. Kallas även limbindning.
Lumphaltigt papper
Papper med minst 25 procent bomullsfiber får kallas lumphaltigt. Detta papper har hög slitstyrka och mycket tygkänsla.
Lättbestruket
Papper med liten mängd bestrykning. (se bestruket)
M
Marginal
Otryckt yta runt om satsyta.
Matt
Både bestrukna och obestrukna papper kan vara matta. Mattbestrukna papper har en jämnare yta och kombinerar bra läsbarhet med bra bildtryckskvalitet.
Mediumbestruket
Papperskvalitet som ligger mellan lättbestruket och högbestruket vad gäller bestrykningsmängd. (se bestruket)
N
NCS
Svenskt kulörsystem som används mest inom textil- och måleribranschen.
O
Obestruket
Papperet har inte något bestrykningsskikt på ytan. Om man valt en obestruken kvalitet bör man vid effekter som lackering, laminering, foliering och liknande efterbehandling kontrollera att papperet passar för efterbehandling.
Oblatering
En klisterlapp, ett oblat, försluter en trycksak.
Offsettryck
Tryckteknik där tryckformen sätter av tryckfärgen på en gummicylinder som sedan överför den på papperet.
Omfång
Antal sidor i en trycksak.
Omkast
Utskjutning för dubbelsidigt tryck där tryckarken vänds, efter att ha tryckts på ena sidan, för att tryckas med samma plåt på andra sidan.
Opacitet
Opacitet anger papperets ogenomskinlighet. Ju mer genomskinligt ett papper är desto lägre opacitet har papperet. Tryck påverkar papperets opacitet negativt då oljan i färgen sugs upp av papperet.
P
Pagina
Sidnumrering.
Papper
Ytvikt under 170 g brukar definieras som papper.
Partiell
Foliering, lackering och laminering kan göras partiell vilket innebär att man bara påför effekten på delar av ytan.
Standardformat när man levererar grafiska original.
Perforering
En stansad linje som gör det lättare att riva av och dela en sida.
Personifierat tryck
När man kan ändra text eller bild mellan varje tryckark. Kallas även variabeldata.
Pixel
Minsta visuella beståndsdelen i en bild. Antalet pixlar per tum anger en bilds upplösning (ppi).
Pixelbild
Pixeluppbyggd bild. Bör förstoras mer än 20% då man gör avkall på kvaliteten.
Platthäftning
Plana ark häftas samman i övre vänstra hörnet eller två klamrar längs ryggen.
PMS
Färgsystem som beskriver kulörer. Används som dekorfärger.
PostScript
Sidbeskrivningsspråk som är standard för grafiska utskrifter.
PPI
Antalet pixlar per tum, pixel per inch. Beskriver upplösningen på bilder, bildskärmar och scannrar.
Prima
Den sida på tryckarket som trycks först.
Processfärger
Färger man tycker med, oftast Cyan, Magenta, Yellow och BlacK.
Prägling
Det finns tre typer av prägling. Positiv prägling låter motivet gå upp ur papperet, negativ prägling (blindprägling) försänker motivet i materialet och den skulpterade präglingen är i flera nivåer.
Punkt
Minsta enheten inom typografi, 0.376 mm.
R
Radbrytning
När man avslutar en rad och börjar nästa.
Returhaltigt papper
Returfibrer ger papperet hög opacitet och bulk.
Retusch
Bearbetning av en fotografisk bild.
RGB
Kulörsystem som används i t ex bildskärmar och digitalkameror.
Ritsning
Ritsning innebär att man skär längs vikningen för att undvika sprickor. Detta bör göras på ytvikter över 600 g. Man kan också välja att dubbelbiga. (se bigning)
Rulloffset
Tryckteknik där maskinen matas med papper på rulle.
Ryggbredd
Tjockleken på inlagan i en bok.
Rygghäftning
Falsade ark sammansatta med klamrar i ryggen. Kallas även sadelhäftning.
S
Sadelhäftning
Falsade ark sammansatta med klamrar i ryggen. Kallas även rygghäftning.
Satsyta
Ytan innanför marginalerna.
Screentryck
Tryckteknik där en finmaskig väv som är uppspänd på ram släpper igenom tryckfärg som fördelas med rakel (skrapa). Screentryck används på hårda material och stora ytor men ersätts i allt större utsträckning av digitaltryck i storformat.
Sekunda
Den sida på tryckarket som trycks sist.
Seriffer
Små klackar på bokstäverna som finns på antikva typsnitt, t ex Times.
Sidbrytning
När man avslutar en sida och börjar på nästa.
Silk
Silkbestrukna papper har en jämnare yta än mattbestrukna och ger också en annan känsla. Kombinerar bra läsbarhet med mycket bra bildkvalitet.
Skärmärken
Märken som anger var tryckarket ska skäras.
Slutkorrektur
Det absolut sista korrekturet innan man börjar trycka.
Spiralbindning
Lösa ark sätts samman med en spiral. Kallas även wire-o-bindning.
Spärrning
Mellanrummet mellan bokstäverna ökas.
Stansning
Frångår man rektangulär eller kvadratisk form måste man stansa. Rundade hörn, fönster och flikar är exempel på stansning.
Storformat
Begrepp som används för större skyltar inom olika användningsområde – både inomhus och utomhus.
T
Tecken
Bokstav, siffra eller symbol.
Teckenkonturer (textkontur)
Teckensnitt i en layout kan omvandlas till teckenkonturer vilket innebär att de blir objektgrafik och teckensnittet behöver inte bifogas. Konverteringen innebär att texten inte är redigerbar.
Teckensnitt
Utseende på bokstäver. Kallas även typsnitt.
Textilhäftning
Inbundna böcker trådhäftas vilket innebär att de falsade arken sys ihop. Omslag limmas runt inlagan. Kallas även trådhäftning.
TIFF
Vanligt filformat för digitala bilder.
Tilltryckning
Tryck av ytterligare exemplar av tidigare trycksak utan större ändringar.
Titelsida
Innehåller bokens titel, författarens namn och förlaget. Placeras oftast på sidan 3 i inlagan.
Toning
Övergång mellan ett antal kulörer.
Tonplatta
Jämn kulörton över en yta.
Triohålning
Standardhålning som används för svenska pärmar. Ej internationell standard.
Truetype
En filtyp för fonter som inte är baserade på PostScript. I vissa fall kan det vara problem att trycka Truetype då typsnittet inte är komplett eller korrekt skapat.
Tryckort
Ska enligt lag finnas på trycksaker och innehålla tryckeriets namn, hemort och tryckår.
Trådhäftning
Inbundna böcker trådhäftas vilket innebär att de falsade arken sys ihop. Omslag limmas runt inlagan. Kallas oftare textilhäftning.
Träfritt papper
Papper som består av mindre än 10 procent mekanisk massa och mer än 90 procent kemisk massa kallas träfritt. Träfritt papper har hög vithet, bra styrkeegenskaper och hög livslängd.
Trähaltigt papper
Papper som består av mer än 10 procent mekanisk massa och mindre än 90 procent kemisk massa kallas trähaltigt. Trähaltigt papper har kortare livslängd, sämre styrka och vithet men i gengäld högre opacitet och bulk. Det är också oftast billigare än träfritt papper.
U
Upplaga
Antal exemplar som produceras.
Upplösning
Beskriver informationstätheten i en digitalbild.
Utfall
Bilder, tonplattor, linjer och andra objekt som ska ligga ända ut i sidans kant måste ha utfall, det vill säga läggas utanför sidans format för att man inte ska riskera att få en synlig kant av papperet när tryckarket renskärs.
Utskjutning
Sidorna i en trycksak placeras enligt ett speciellt schema för att passa tryckark och efterbehandling.
Utskriftsupplösning
Mäts i dpi, dots per inch. Upplösning hos en viss utskriftsenhet.
V
Variabeldata
När man kan ändra text eller bild mellan varje tryckark. Kallas även personifierat tryck.
Vektorbild
Istället för pixel- eller rasteruppbyggda bilder och illustrationer kan man skapa illustrationer som består av matematiska angivelser för streck och kurvor. Eftersom det är siffror och tal i bakgrunden är det lätt att förstora och förminska illustrationerna hur mycket som helst utan några kvalitetsförluster. Används ofta i logotyper och skapas vanligen i t ex Adobe Illustrator.
Vektorgrafik
Istället för pixel- eller rasteruppbyggda bilder och illustrationer kan man skapa illustrationer som består av matematiska angivelser för streck och kurvor. Eftersom det är siffror och tal i bakgrunden är det lätt att förstora och förminska illustrationerna hur mycket som helst utan några kvalitetsförluster. Används ofta i logotyper och skapas vanligen i t ex Adobe Illustrator.
Versaler
Stora bokstäver – motsats till gemener (små bokstäver).
Versalgement
När ett ord har versal begynnelsebokstav och resten i gemena bokstäver.
W
Wire-o-bindning
Lösa ark sätts samman med en spiral. Kallas även spiralbindning.
V
Vithet
Papper kan vara olika vita. Detta beror på att papper både bleks och innehåller nyanseringsfärg och pigment för att få den önskade vitheten.
Y
Ytbehandling
Gemensam term för olika efterbehandlingstekniker så som lackering, laminering, prägling och foliering.
Ytvikt
Papperets vikt i gram per kvm. En kvm är detsamma som A0. Av A0 får man ut 16 A4-ark.
Z
Zip
Filkomprimering.
Å
Åldersbeständigt
Papper med kemisk massa (träfritt papper) har bättre åldringsegenskaper och är nästintill oförändrat under lång tid medan mekanisk massa (trähaltigt papper) gulnar relativt snabbt.
Ä
Äkta uppslag
När ett uppslag består av sidor som ligger bredvid varandra vid tryckning.
Ö
Ögleklammer
En häftklammer med ögla för att en flersidig trycksak ska sättas in i en pärm och samtidigt vara enkel att bläddra i.
Överupplaga
Det antal färdiga trycksaker som levereras utöver avtalad upplaga.
A-serien är det vanligaste formatet inom tryckindustrin. Papper A0 är en kvadratmeter och har en pappersstorlek på (841×1189 mm). Viker du A0 papperet på mitten har du pappersformatet A1 därefter kommer A2 papper som är ett halvt A1 osv. Ett A4 papper är alltså ett A0 papper vikt 4 gånger.
Papprets gramvikt anges för A0 formatet. Ett 100g papper i A4 väger 6,25g eftersom man får ut 16 A4 på ett A0 (100g delat med 16 är 6,25g).
A0 841 x 1189 mm
A1 594 x 841 mm
A2 420 x 594 mm
A3 297 x 420 mm
A4 210 x 297 mm
A5 148 x 210 mm
A6 105 x 148 mm
A7 74 x 105 mm
Norden, Australien, Nya Zeeland | 90 × 55 m |
Kanada, Nederländerna, USA | 89 × 51 mm |
Japan | 91 × 55 mm |
Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien | 85 × 55 mm |
Ungern, Tjeckien | 90 × 50 mm |
Kina | 90 × 54 mm |
De vanligaste kuvertstorlekarna är:
C4 229 x 324 mm
C5 162 x 229 mm
Andra storlekar är:
C3 324 x 458 mm
C6 114 x 162 mm
C7 81 x 114 mm
E65 110 x 220 mm